Först kopplade vi upp vår PC/MAC där hemma. Sen kom den smarta mobilen. Nu pratar vi om att koppla upp alla våra saker mot internet.

Sakernas internet eller internet of things har det de senaste åren pratats mer och mer om. Bilar, soptunnor, hem – ja, det mesta verkar inom en snar framtid kunna koppla upp sig mot internet.  Och siffrorna talar sitt tydliga språk: TeliaSonera och Arthur D Little räknar med fyra uppkopplade saker per person, totalt 102 miljoner, i Norden redan 2018 och år 2020 tror Gartner att det kommer att finnas 25 miljarder uppkopplade prylar i världen.

Är det här egentligen något nytt? Ja, i den mening att vi nu kan börja prata om relativt smarta saker och maskiner till skillnad mot tidigare då saker och maskiner på sin höjd bara var automatiska.

Ända sedan den industriella revolutionen har det funnits maskiner som i produktionslinjen fungerat utan direkt påverkan av en människa. Mycket av den tidiga industrialiseringen byggde på principen med löpande band där repetitiva arbetsuppgifter utförda av människor ersattes med maskiner som utförde uppgifterna utan att för den sakens skull vara särskilt smarta. Vi pratar då om att en maskin utför något  automatiskt.

Att få en maskin att gå från att utföra automatiska moment till att utföra uppgifter baserat på data och tillsynes genomtänkt är till viss del vad som ryms inom begreppet Internet of Things.

En maskin kan vattna gräset automatiskt eller smart

Ta exemplet med att vattna gräset. Länge har det funnits automatiska vattenspridare som går igång på ett givet klockslag utan att ta hänsyn till annan data, som tex väder. Om en automatisk vattenspridare är inställd på att vattna gräset idag kl 19:00 kommer den att göra det oavsett om det kommer att regna imorgon eller inte. Inte särskilt smart alltså. En uppkopplat vattenspridare däremot kan ta ”klokare”  beslut. Genom att hantera historisk data (vad var det för väder igår), realtidsdata (vad är det för väder just nu) och prognostiserad data (vad blir det för väder imorgon) kan en uppkopplat vattenspridare ta ett klokt beslut med samma underlag som en människa skulle ha tagit beslutet på. Vattenspridaren blir då både automatisk och smart och framförallt energieffektiv och ekonomisk.

Eftersom internet består av information och bygger på principen att allt som kopplar upp sig kan ta del av och dela med sig av information finns det otroliga möjligheter när mer än bara datorn eller den smarta mobilen kopplar upp dig. Om en bil är uppkopplat händer inte så mycket men om alla bilar som är ute och kör är uppkopplade kan vi helt plötsligt bygga tjänster som tex  i realtid berättar vilken väg som är mest framkomlig eller var olyckor sker oftast och detta ger då energieffektivare och säkrare körning som resultat.

Inom internet of things ryms väldigt många intressanta möjligheter kopplat till samhällsutveckling och miljöförbättring. Uppkopplade vattenspridare, papperskorgar och termostater är alla exempel där man kopplar upp saken för att med hjälp av data skapa effektivare användning och hantering. Om papperskorgen kan berätta för sopbilen när den är full behöver sopbilen inte åka omkring och tömma alla papperskorgar på måfå utan behöver bara åka till dem som är fulla just nu. Miljöbesparingen i det exemplet är förstås mycket stor i en stad med många papperskorgar utspridda på stora ytor.

Hur kan du använda dig av principerna kring Internet of things för att skapa smarta, energieffektiva och ekonomiska produkter och tjänster för dina medarbetare och kunder?