Den stora utmaningen för företag framöver kommer inte enbart att vara IT och teknik. Framförallt kommer utmaningen ligga i att rekrytera medarbetare som trivs och vill utveckla sig på arbetsplatsen. Den stora konkurrensfördelen kommer de ha som kan attrahera personer som drivs av ständig förbättring och lärande. Det handlar inte om att hitta de bästa utan hitta de som vill lära sig mer och vill vara med och utveckla sig tillsammans med andra i organisationen.

Det handlar inte om att hitta de bästa utan hitta de som vill lära sig mer …

Med molntjänster, billig datorkraft och bredband till alla har de flesta företag samma tekniska utgångsläge. Kvar att konkurrera med är förmågan att utveckla excellenta produkter och tjänster med användaren i fokus. Och viktigast i det sammanhanget är medarbetaren.

Den nya generationen på arbetsmarknaden som växte upp på 90- och 00-talet förväntar sig moderna arbetsplatser där vardag och arbeta flyter ihop via ständigt uppkopplade enheter som smarta mobiler och surfplattor. Att inte erbjuda möjligheten att kunna arbeta med vilka enheter man känner för kommer vara svårt att förklara för den nya generationens medarbetare.

Frihet under arbetsdagen, möjlighet till ständigt lärande och tillgång till den senaste tekniken ses som självklarheter av den ”uppkopplade generationen”.

Traditionella projektmodeller där scopet ligger fast och leveransen sker i långa cykler avskilt från slutanvändaren är inte bara förödande för tjänsten utan också för arbetsglädjen och möjligheten till att påverka.

När man pratar agila metoder är det enkelt att koppla det mot slutprodukten och vägen dit. Oftast pratar man om” time to market” med så lite spill som möjligt i tid och resurser.

Lika viktigt som agila metoder är för produkten och slutanvändaren är det för medarbetaren. För medarbetaren för att agila metoder bjuder in till kunskapsöverföring, snabba beslut på team nivå och täta släpp mot kund där kundinsikter är centralt för alla som är med och utvecklar produkten.

Traditionella IT-projekt har inte de aspekterna inbyggda i sin metod på samma sätt.

Att driva utveckling med agila metoder med kontinuerliga leveranser går att motivera ur medarbetarens perspektiv och stimulerar Purpose, Autonomy och Master som Daniel Pink argumenterar  för är de faktorer som egentligen driver motivation. Inte morot och piska som många organisationer är uppbyggda kring idag.

Framgångsrika företag som anammat agila metoder kanske egentligen inte växlar ut sin agila metodik direkt via kund utan via medarbetarna.

Agilt är vägen, inte målet. För att locka de bästa medarbetarna, hålla kvar dem och utveckla dem krävs metoder som lyfter och motiverar individen. Det är långsiktigt lönsammare att basera sin  kalkyl på de parametrarna. ”Time to market” sekundärt, ”time to medarbetarnas hjärtan” primärt. Och vägen dit är att erbjuda ständig utveckling för medarbetaren där kontrollen och möjligheten att påverka ligger hos individen.