Läsa-Läsa-Tankeskriva (LLT) – metod för lärande i en transformation
Metakommentar: Den här texten har uppkommit i en LLT-process.
Sammanfattning
- I Lean-Agila utvecklingskontexter är ständigt lärande en bärande idé
- Lärande sker på flera plan – individuellt, i team och i organisationen
- Lärande händer inte av sig själv. Vision och motivation är avgörande för både individ, team och organisation för att få lärande att hända.
- I en transformation går vi från någonting till någonting annat. Det är både en utbildningsresa och en förändring i tankesätt för individ, team och organisation.
- Läsa-Läsa-Tankeskriva är en process som syftar till att driva det individuella lärandet framåt
- Läsandet bedrivs både inom ämnet (facklitteratur) och som generell läsning (skönlitteratur). Detta för att föda språket och vidga perspektiven. ”Att lära sig att tänka.”
- Skrivandet bedrivs som tankeskrivande – ett resonerande skrivande som skapar förutsättningar för att omforma sina teorier och testa olika resonemang.
- En intensiv LLT-process aktiverar det undermedvetna och vi värdesätter de stunder då formuleringar och lösningar dyker upp när vi minst anar det.
Läsa-Läsa-Tankeskriva – metod för ständigt lärande
Problemformulering
Övergången från en projektorganisation till en teambaserad Lean-Agile organisation ställer stora krav på individen att tänka och agera i nya banor. Transformationen från en kontrollerande organisation med chefer som bestämmer och där värde levereras i projektform i långa cykler till en värdebaserat organisation där ledare coachar och värde levereras kontinuerligt i mindre batcher innebär för många utmaningar kopplat framförallt i tankesätt.
För att närma sig det Lean-Agila tankesättet krävs ett personligt lärande och det i sig är bara början på ett livslångt lärande baserat på Lean-Agila värderingar och principer. Det livslångt lärandet är både medlet och målet.
Den framgångsrika organisationen lyckas både med de formella utbildningarna för medarbetare och team men också med att väcka lusten till det individuella lärandet på bredden och på djupet. Där är individens lärande avgörande.
Problemformulering: Hur får vi det individuella lärandet att hända och hur lär vi effektivt
Hypotes: Individuellt lärande måste höra ihop med en personlig vision och en delad vision. LLT-processen är en metod som syftar till att lära lustfyllt och effektivt.
I den Lean-agila processen är visionen central. Där projektet vill tilldela skeppet arbetsresurser och fördefinierade uppgifter vill det Lean-agila tankesättet beskriva visionen och släppa lös människans inneboende motivation i att lösa hur.
Som Antoine de Saint-Exupéry uttryckte det: ”Om du vill bygga ett skepp, dra inte samman folk för att samla virke och tilldela dem inte uppgifter och arbete, men lär dem istället att längta efter havets oändliga storhet.”
Bakgrund
Lärande
Att börja lära eller utveckla lärandet i en organisation kräver både en personlig vision och en delad vision då lärande sker på flera plan – individ, team och organisation. Att införa en utvecklingsprocess baserad på Lean-Agila värderingar och principer är en naturlig väg att gå för att få lärande att hända men själva införande i sig leder nödvändigtvis inte till att lärande sker.
När vi är unga och går i skolan har vi inte så mycket val kopplat till lärande. Oavsett vision eller inte måste vi gå i skolan (vi måste dock inte lära oss någonting). När vi börjar arbeta finns ofta inte det uttalade kravet att delta i lärande utöver det som krävs för den specifika arbetsbeskrivningen. Lärande måste därför uppstå utanför de organisatoriska strukturerna och istället bli en integrerade del av arbetet (den del som leder till att vi skapar värde).
I den Lean-Agila kontexten ligger lärande som en del i processen. I det agila teamet utvecklar vi både produkten/tjänsten och hur vi arbetar tillsammans. Små batchar ger snabb feedback både i förbättringen av vår produkt med också kopplat till det gemensamma lärandet.
Läsa-Läsa-Tankeskriva
I att ta lärande från det enstaka ”kurstillfället” till att bli en integrerad del av livet kan LLT-processen vara en effektivt modell.
LLT-processen utgår från att man definiera kunskapsområdet man vill lära sig mer inom och som är kopplat till den personliga visionen. Inom kunskapsämnet finns det ofta en mängd facklitteratur att läsa. LLT-processen bygger på två sorters läsning, den inom ämnet och det utanför ämnet. Helst ska man bedriva en växelvis läsning mellan facklitteratur (inom ämnet) och skönlitteratur (utanför ämnet). Tillsammans med läsande tankeskriver man kontinuerligt om ämnet.
Tankeskrivande
I ”Skriva för att lära” (Dysthe, Hertzberg och Løkensgard Hoel (2011)) presenterar författarna två typer av skrivande: tankeskrivande och presentationsskrivande. Tankeskrivande, som är skrivsättet i LLT-processen, syftar till att få fram idéer och komma vidare i tänkandet kring ämnet man utforskar. Presentationsskrivande syftar till att kommunicera och presentera ett material.
LLT-processen bygger på att skriva sig fram till kunskap baserat på och med hjälp av läsning av skön- och facklitteratur. Att ”tänka med pennan” där skrivandet blir ett tankeredskap och tankarna blir synliga på skärmen/pappret.
Därför skriver vi
När vi skriver om det vi läser och det vi vill lära oss om tvingas vi formulera oss och utmanar oss själva att resonera kring våra teorier. Vi utforskar och konkretiserar vårt tänkande när vi skriver och skrivande blir en del i läroprocessen. Delar vi med oss av det vi har skrivit, till exempel via en blogg, bidrar vi dessutom till en gemensam kunskapsbas. När vi läser och skriver som ”forskare gör” återger vi inte bara kunskapen utan vi omformar den. Att omforma kunskap är en krävande kognitiv process, det räcker inte med att vi läser om ämnet, vi måste göra vår egen version av det och sätta det i ett sammanhang där vi kan förstå och förklara det.
Det är centralt i transformationen att kunna omforma och inte bara återge när vi går från ett sätt att arbeta och tänka till ett annat. Att i den transformationen inte bara återge utan också kunna förklara, med egna ord och sätta värderingar och principer i ett sammanhang är avgörande för det personliga lärandet och den peronliga förståelsen.
Det är centralt i transformationen att kunna omforma och inte bara återge när vi går från ett sätt att arbeta och tänka till ett annat.
Inom det ämne vi vill lära oss mer om finns ofta ett eget sätt att uttrycka sig, när vi skriver lär vi oss samtidigt hur man talar och skriver inom området. Skrivandet ger oss ett djuplärande i stället för ett ytligt lärande. Vi upptäcker associationskedjor, nya insikter, alternativa formuleringar osv.
När vi går från läsning till tankeskrivande omformulerar vi oss, vi gör informationen till vår egen, så att den passar in i vårt sammanhang, i vår vision. Många gånger kanske mottagaren av texten är du själv. Du skriver till dig själv, för att lära dig mer. Med dig själv som målgrupp är det du själv som ställer kraven. Ett par ord är bättre än inga alls, en mening är bättre än ingen mening alls. Du ställer kraven, lärandet är meningen och målet. Du är eleven och läraren – visionen styr dig.
Därför läser vi
”Genom att läsa lär vi oss att tänka”. Det är en bärande idé inom Liberal arts. Fared Zakaria skriver i ”In Defense of a Liberal education” att Liberal arts breddar våra sinnen. När vi absorberar stor litteratur ställs vi ansikte mot ansikte mot nya idéer, upplevelser och känslor som vi inte skulle stöta på annars. När vi läser historia möter vi människor från en annan tidsålder och får möjlighet att lära oss om deras framgångar och misslyckanden.
“Of course, most people read books, understand science, and experience art, not to change the world, but to change them self”.
När Springsteen skrev The River plöjde han historieböcker och när han skrev The Goast of Tom Joad lästa han bland annat Steinbeck. Det är när vi läser, skriver och berättar vi utvecklar oss. Och berättarkonsten har haft ett oöverträffat inflytande på människans kulturella utveckling.
I LTT-processen läser vi både skön- och facklitteratur. Den skönlitterära aspekten ger oss viktiga perspektiv för att berika vårt språk och vidga våra vyer. Det ger oss också en förstålse för vikten av perspektiv. Skönlitteraturen blir i sig en katalysator i skrivandet och påskyndar med hjälp av sin inbyggda energi både processen och lärandet. Det är i berättelsen kunskapen reser mellan individ till individ och mellan team. Det är när vi läser, lär och berättar vi utvecklar oss till ännu bättre berättare. Transformationen behöver berättare.
LLT lockar fram BBB som driver fram insikter
I LLT-processen sker ett kontinuerlig flöde av texter och formuleringar – lästa och skrivna. Under perioder då vi är starkt engagerade i att tänka och då vi ägnar oss åt språkliga aktiviteter aktiverar vi det undermedvetna mer frekvent. Språkpsykologen Ragnar Rommetveit kallar detta BBB-lösningar – problemlösning som kommer oväntat när vi till exempel ligger och kopplar av i sängen (Bed), sitter på bussen (Bus) eller tar oss ett bad (bathroom).
En del av värdet i LLT-processen sker alltså utanför själva processen där LLT-processen är medlet för att nå målet, dvs att nå nya insikter.
Så vi pumpar in kunskap i form av läsning som vi sedan processar och omformulerar för att sedan mellan dessa aktiviteter uppnå insikter. Större kliv framåt sker inte enbart i nötandet framför boken eller i skrivprocessen utan i BBB-situationerna. Men utan LLT ingen BBB.
När är vi redo för LLT?
En delad vision är en förutsättning för agila team och team av team att prestera. För att nå den delade visionen är lärande en av nycklarna. Men beroende på attityden till visionen är det olika möjligt att lära. Senge beskriver i ”The Fifth Discipline: The Art & Practice of the Learning Organization” 7 möjliga attityder i förhållande till en vision:
- Commitment: Wants it. Will make it happen. Creates whatever ”laws” (structures) are needed
- Enrollment: wants it. Will do whatever can be done within the “spirit of law.”
- Genuine compliance: See the benefits of the vision. Does everything excepted and more. “Follows the letter of the law.” ”Good soldier ”
- Formal compliance: On the whole, sees the benefits of the vision. Does what´s expected and no more. “Pretty good soldier”.
- Grudging compliance: Does not see the benefits of the vision. But, also, does not want to lose job. Does enough of what´s expected because he has to, but also lets it be known that he is not really on board.
- Noncompliance: Does not see benefits of vision and will not do what’s expected. I won’t do it; you can’t make me”.
- Apathy: neither for nor against vision. No interest. No energy. Is ot five o´clock yet?”
Nivå 1 till 3 är troligen där eget lärande ”bara händer” för de flesta. Men, det är möjligt att ta sig dit med hjälp av eget lärande. Då måste man både vara medveten om visionen och de olika attityderna i förhållande till visionen. För det krävs perspektiv, mognad och en underliggande motivation.
Lärande med sikte på visionen
Ett team utan individer som vill lära sig får svårt att utvecklas. Vi som individer måste i vår personliga vision inkorporera lärande. Jag vill lära, jag måste inte. Och när jag börjar lära mig som en del i att nå visionen vill jag lära mer. Att lära är en del av processen, inte en initial företeelse och inget vi avslutar med som projektets lärande mer är uppbyggt kring. Vad har vi lärt oss är lika viktigt som vad vi just nu lär oss. Lärande är en aktiv handling, ständigt närvarande.
Hur lärande händer
Team
Tomas Jansson vid Karlstad Universitet har forskat i varför Agila arbetsmetoder fungerar, bland annat med fokus på hur agilt arbetssätt skapar motiverade människor. Han visar att den agila metoden skapar förutsättningar för lärande att hända. Lärande blir möjligt tack vara det iterativa teamarbetet med agila principer och teamwork. Lärande händer tack vare självbestämmande team med roller som uppmuntrar lärande.
Individ
I en organisation eller i ett sammanhang där lärande inte är en del av personliga och delade visioner blir individen passiv till sitt eget lärande. Man förväntar sig att få gå en kurs (en passiv handling) och läser man en fördjupande bok är det mer ett måste (passiv handling) än något lustfyllt. Att på eget initiativ addera skrivande till sitt lärande händer sällan.
Givet en definierad personlig vision som går i linje med den delade visionen är lärande inte ett måste utan något nödvändigt för individen som drivs framåt av den drivkraft som uppstår när människan är motiverad. Lärande går att koppla till Daniel Pinks tre faktorer för motiverade medarbetare: självbestämmande, syfte och mästerskap
- Jag styr själv över mitt lärande för det är kopplat till min personliga vision (självbestämmande)
- Lärandet är ett syfte i sig (syfte)
- Jag vill bli bättre och resan är mer intressant än målet (mästerskap)
Slutsats
G L Dale: ”Det ord som man bara hör en gång är svårt att uppfatta. Hör man det flera gånger i olika sammanhang blir de klarare. Men det hänger fortfarande bara i en tråd – den akustiska. Används ordet i läsning får det ytterligare en tråd. Och i skrivandet en till. Om det används i tal och tanke får det flera trådar.”
Ovan spelar väl in i teorin om barns lärande: ”Barn kommer ihåg cirka 5 procent av vad de hör, 10 procent av vad de läser, 80 procent av vad de gör och 90 procent av vad de lär ut till andra”.
Att läsa och skriva driver vårt individuell lärande framåt. Men lärande händer inte av sig själv utan måste hängas upp på en individuell vision. Varför lär jag mig? Vilket mål vill jag uppnå genom att lära mig mer?
I transformationer behöver vi lära nytt – inte bara kring konkreta fakta utan också närma oss nya sätt att tänka. Det ställer krav på oss att kunna formulera och omformulera oss. LLT-processen kan hjälpa till att få det att hända.
Referenser
https://www.bokus.com/bok/9789144069166/skriva-for-att-lara/
https://www.bokus.com/bok/9780393352344/in-defense-of-a-liberal-education/