Boktips: Kan AI tänka? : om människor, djur och robotar
Boktips: Kan AI tänka? : om människor, djur och robotar av Peter Gärdenfors
En bok om AI på cirka 280 sidor som långt in i första halvan knappt nämner AI. Är man som läsare blåst? Nej, snarare tvärtom. För att förstå vad AI är och kan bli behöver vi först förstå hur vi människor fungerar. Det är ju människan som maskinen artificiellt ska efterlikna.
Gärdenfors beskriver också boken som en bakgrund med vars hjälp man ska kunna diskutera vad AI-system kan och inte kan. En utmärkt hjälp vill jag tillägga.
De som har läst Gärdenfors böcker tidigare, kommer att känna igen sig. Hans bokutgivning, som är uppe i 10-talet böcker, kretsar med lite olika infallsvinklar kring teman som människans tänkande, hur vi lär oss och vikten av mening. Att böckerna går in i varandra har jag alltid sett som en fördel då det blir en naturlig repetition och betoning. Ett återkommande tema i hans böcker är avståndstagande till Descartes idé om människans kropp som en maskin, helt åtskild från tänkandet.
Gärdenfors menar, i linje med modern kognitionsvetenskap, att tänkande och medvetande är intimt kopplade till kroppsliga och biologiska processer. I och med det synsättet underkänner han också metaforen att hjärnan är en dator. Den metaforen leder bland att till antagandet att det finns en centralprocessor i hjärnan som agerar på instruktioner där ”rätt input” leder till ”rätt output” – precis som ett datorprogram. Så enkelt är det givetvis inte.
Gärdenfors skriver: ”Hjärnan fungerar inte i ensamt majestät utan är i hög grad beroende av den kropp den är anställd av.” Han menar att tänkandet inte är fängslat i hjärnan utan det uppstår genom samverkan mellan världen och hjärnan. Människan lär sig genom interaktion med andra och genom gemensamma erfarenheter.
Kan AI då tänka och agera som oss människor? AI kan alla gånger efterlikna oss och även lura oss (deep fake) men AI är begränsat i att maskiner saknar människan anpassningsförmåga, motivation och förmåga att reflektera. Och eftersom vi själva inte kan beskriva vad ett medvetande är blir det svårt att diskutera huruvida ett AI-system eller en robot kan ha ett medvetande. Hur ska AI kunna kopiera något vi själva inte kan beskriva?
Gärdenfors skriver: ”[Artificiella neurala] nätverk har inget som liknar motivation och de uppvisar inte den nyfikenhet som ofta styr barns (och en del vuxnas) lärande.” AI, som djupinlärning, resonerar inte utan programmen har lärt sig att känna igen avancerade mönster som de kan identifiera när de bara får några ledtrådar.
Kanske är Artificiell intelligens missvisande som begrepp? Gärdenfors refererar till datalogen Inga Strümke som menar att vi snarare borde tala om att programmen uppvisar artificiell intuition snarare än intelligens.
Här blir det också viktigt att göra skillnad på att göra val och att vilja. Ett val förutsätter ingen medveten föreställning och ingen avsikt. Ett AI-system kan göra val, enligt mer eller mindre förutbestämda principer, men de har ingen motivation och inget medvetande och därmed ingen vilja.
Avslutande reflektion
Se inåt och utåt
Vad blir då kvar att göra när allt går att kopiera? Det har varit en återkommande fråga vid flera teknikparadigm. När till exempel kameran kom spåddes måleriets död. Nu med AI kan alla skapa en tavla, en bok eller en låt. Men det AI gör är bara att blicka utåt i världen på innehåll som redan är skapat. Och med hjälp av det konstruera nya alster. Med det är bara en del i en skapande process. All form av kommunikation skapas både från vad människan ser men också vad den har för inre erfarenhet och motivation.
Caspar David Friedrich menade att ”målaren ska inte endast måla vad han ser framför sig, utan även vad han ser inom sig. Ser han dock inget inom sig bör han även avstå från att måla vad han ser framför sig.” Borde AI därmed avstå från att skapa …?
Och människan vekar även ha en intuition för det som är äkta. Neurologisk undersökning gjord av forskare i Nederländerna visar att besökare som ser riktig konst blir tio gånger mer stimulerade än de som endast tittar på konstaffischer (kopior) av samma verk.
Förminska inte det mänskliga, förstärk det
Gärdenfors avslutar boken med att mena att vi inte bör vara rädda för AI, men vi bör vara rädda för hur AI används. Och jag tänker att det inte bara gäller i perspektivet bedrägerier och maktmissbruk utan också i att inte göra avkall på det unikt männskliga i kommunikation och interaktion. Undersökningen i Nederländerna visar att den äkta varan tiofalt slår kopian eller upprepningen. Något för AI att tänka på …
Mer om AI från mig
https://www.klas.one/category/ai