När det kommer till ledarskap är konsten och poesin sällan explicit beskrivna – varken som förutsättningar eller ledarstilar. Är det för att de är bortglömda eller för att de är självklara? Det är upp till oss, blir kanske svaret.

Ledarskapsmodellen

Ser vi på Försvarshögskolans ledarskapsmodell som ligger till grund för Ledarskapskoncepten UGL, UL och IL anges tre grundläggande förutsättningar för ledaren:

• Fysiska
• Psykiska
• Livsåskådning

Författarna till boken bakom modellen skriver i ”Ledarskapsmodellen – Konsten att matcha individuella och organisatoriska förutsättningar” om livsåskådning så här: ”Livsåskådning är på ett likartat sätt som personlighet ett kompext och mångtydigt begrepp. Livåskådning kan, men behöver inte, vara av religös karaktär. Det kan också handla om djup förankring i något annat värdesystem, till exempel politiskt, humanistiskt eller naturfilosofiskt. Den kan ses som en inre kompass för våra handlingar.”

Och när det kommer till utvecklade ledarskap och gynnsamma ledarstilar beskrivs dimensionen ”Inspiration och motivation” med faktorn inspirera till kreativitet. Det kan handla om att uppmuntra till att ompröva rutiner och arbetssätt eller att inspirera andra att utveckla sina förmågor. Inte minst alltså uppmuntra till andra perspektiv.

Både kopplat till livsåskådning som grundläggande förutsättning och gynnsamma ledarstilar borde således konst och poesi vara en absolut förutsättning.

Dagens (10 mars) namnsdagsbarn visar vägen

Idag, 10 mars, har Ada namnsdag. Ada är ett programspråk som har fått sitt namn som en hyllning till Ada Lovelace.

Ada Lovelace (1815-1852) var en brittisk matematiker och skribent. Hon är mest ihågkommen för sitt arbete med Charles Babbages mekaniska dator, den analytiska maskinen. Hennes anteckningar om maskinen innehåller den första algoritm som är avsedd att bearbetas med en maskin. Därför beskrivs hon ofta som historiens första datorprogrammerare.

Lovelace ifrågasatte ofta grundläggande antaganden genom att kombinera poesi och vetenskap. Under tiden hon studerade differentialkalkyler, skrev hon i ett brev:

”Får jag anmärka att de förunderliga förvandlingar som många formler kan genomgå, den oväntade och för en nybörjare synbarligen omöjliga form som vid första anblicken kan se så utomordentligt annorlunda ut, att jag tror att den är en av de största svårigheterna i tidiga skeden av matematiska studier. Jag påminns ofta om vissa tomtar och älvor som man läser om, de som kan finnas intill en i en skepnad ena stunden och som något helt annat ett ögonblick senare...”

Lovelace trodde att intuition och fantasi var två nödvändiga egenskaper för att effektivt kunna tillämpa matematiska och vetenskapliga begrepp. Hon värdesatte metafysik lika mycket som hon satte värde i matematik och såg båda som verktyg i utforskandet av ”de osynliga världarna omkring oss”.

Astronauter, poeter och perspektiv

Michael Collins var en av de tre astronauterna som deltog på Apollo 11-uppdraget där människan genom Armstrong  och Aldrin tog de första stegen på månen. Collins var kvar ensam i kommandomodulen och åkte flera varv runt månen i väntan på att de två andra skulle komma tillbaka.

Fler perspektiv

Av de tre astronauterna anses Collina vara den som kunde sätta ord på upplevelsen.

”I think a future flight should include a poet, a priest and a philosopher… we might get a much better idea of what we saw.”

– Michael Collins

I intervjuer efter månlandningen med de tre astronauterna försökte journalister världen över få svar på frågor som ”hur var det där uppe?”, vad såg ni?”, ”vad kände ni?”.  Armstrong  och Aldrin svarade sakligt och konkret. Det vara bara Collins som kunde använda poetens språk till att beskriva det ofattbart och omvälvande.

“I am alone now, truly alone, and absolutely isolated from any known life. I am it. If a count were taken, the score would be three billion plus two over on the other side of the moon, and one plus God knows what on this side.”

– Michael Collins

Både livsåskådning och ledarstil som de beskrivs i ledarskapsmodellen verkar Collins ha fångat med poetens perspektiv.

Konst som en förutsättning vid förändring

Bilbranchen (lean)

Taiichi Ohno anses vara ”pappa” till TPS (Toyota Production System) som blev Lean Manufacturing i USA. Ohno såg på förändringsarbete och utveckling som en aktivitet som krävde rörelse. Han jämför i sin bok Toyota Production System – Beyond Large-Scale Production (1978) betydelsen av ordet ”engineer” i en engelsk ordbok där det beskrivs som ”technologist” medan ordet med japanska tecken byggs upp av tecknet för ”art (konst)”. Tecknet för ”art” är i sin tur uppbyggt genom att sammanfoga tecknet för ”require” och tecknet för ”action”. Således, utveckling är en konstform som verkar kräva rörelse, det är inristat i tecknet, i kulturen.

”In any art form, action is required”

– Taiichi Ohno

Bank (decentralicering)

Jan Wallander var forskaren som också var bankdirektör. Han förändrade Handelsbanken på 70-talet bland annat genom att införa decentralisering och slopa budgeten. Han poängterade vikten av att pröva sig fram. Han beskriver i ”Wallander – Att åstadkomma förändring – Handelsbankens småskriftserie nr 12, 1980” viktiga egenskaper i förändringsarbete så här:  ”Vad det gäller är ju att åstadkomma något som har betydande släktskap med konstnärligt skapande eller med forskningsverksamhet”.

Sammanfattning

Hjärnan skiljer inte mellan vetenskapliga processer och konstnärliga processer, utan det är likartade processer som aktiveras. Kreativitet involverar många föreningar mellan olika nervsystem och funktioner över hela hjärnan.

Ledarskap som inkluderar konst och poesi verkar alltså vara både en förutsättning och en framgångsfaktor. Oavsett om vi är astronauter, datapionjärer, bankdirektörer eller bilbyggare.